Galna människosjukan

Som redan gamle Cato sade: "Det är en svår uppgift, O medborgare, att hålla tal till den mage som inte har några öron." Med detta vill jag peka på den enorma svårighet som ligger inbäddad i uppgiften att argumentera emot de nästan allenarådande åsikterna om kött, när dessa är uppbackade utav den egna förkärleken för kött-, mjölk- och äggätande. Om du läser detta, kära djurätare, har dock något vunnits: "kontroversiella" åsikter angående 1900-talets största mänskliga styggelse har blivit publicerade!

Nyheterna har varit fulla det senaste året, berusade av KÖTTETS olustar; Galna Ko Sjukan (Bovine Spongiform Encephalopathy*), Belgian Blue Tjurar och burhöns etc. Den stora massmediabevakningen är givetvis berättigad. Dr. Richard Lacey, Professor i Mikrobiologi vid Leeds Universitet och en person som tidigt varnade för riskerna, påstår t.ex. att BSE är "mycket allvarligare än AIDS". Och vem minns inte paniken den sjukdomen gav upphov till? Men vad grundar sig egentligen denna oro i? En omtanke om de som drabbats? Knappast! Under AIDS:ens "glansdagar" blev folk mest oroliga när det framkom att viruset även kunde drabba dem själva (läs: heterosexuella). Om bara smittan höll sig inom marginaliserade grupper som bögar och sprutnarkomaner var ju nyhetsvärdet mest av pittoreskt slag. Att sedan uppkomsten av AIDS- viruset är nära sammankopplat med "hållningen" och utnyttjandet av andra djur, apor, för "vetenskapliga" försök, gör inte likheten mellan epidemierna mindre!

Fokusering i massmediabevakningen och myndighetsutövandet har istället varit helt människo-, penga- och konsumentcentrerad; vad man skulle kunna kalla en känslokall artegoism har visat sitt synliga ansikte. Att ofattbara 4 miljoner - eller alla 12 miljoner - kor i Storbritannien skall mördas verkar man inte bry sig om. Det handlar ju om att återskapa konsumenternas förtroende! Att snabbt åter komma upp till de "imponerande" ca. 700 miljoner förment "friska" djur som avrättas årligen i Storbritannien - och då talar vi ändå bara om grisar, får, kycklingar och kor.

Vad det borde handla om är ju djuren själva: varför de är sjuka, om de lider, vad de får för vård, varför de våldtas och skymfas bortom varje rimlig etik, varför de ej får bete sig naturligt, varför de tvingas till kannibalism, varför de mördas, varför vi äter deras styckade ruttnande likdelar, och slutligen den grundläggande frågan: hur kan det komma sig att arten människa överhuvudtaget kan sjunka så lågt att hon behandlar andra levande varelser som ting, att köpa, sälja, göda, döda och äta? De flesta individer tillhörande arten homo sapiens besitter faktiskt förmågan att välja; att välja en livsföring som inte innebär att ens egen konsumtion eller handlande innebär och uppehåller det mest vedervärdiga av förtryck och lidande! Detta borde massmedia ta upp. Istället frossar man i småskuren artegoism! Köttätande frukostjournalister rapporterar i ren självbevarelsedrift för en lika karnivorisk (köttätande) publik. Köttreportrar rapporterar att korna kan komma att bli arbetslösa om alla människor skulle få för sig att bli vegetarianer? En engelsk Köttstorbonde tycker verkligen synd om sina vänner korna, alla skall slaktas? "Korv-Aktuellt" filmar en regelrätt förnedring: artificiell insprutning av Belgian Blue spermier i en ko; alla journalister fotar, filmar, skriver och ler, kallt registrerande, ingen ingriper mot våldsövergreppet! Sedan blir en gammal "hederlig" svensk "köttbonde" intervjuad; med plötsligt darr på stämman låter han som en djurrättsaktivist när han talar om Belgian Blue som ett moraliskt brott mot vårt fina svenska djurskydd. Hela etablissemanget med Staten, "köttbondeorganisationer", djurskyddsorganisationer samt en karnivorisk djurvänlig allmänhet, alla hakar ivrigt på! Här finns chansen att korsfästa två synliga individer, en "köttbonde" och en "spermieimportör" i Skåne! Dessa två får klä skott för en oproportionerligt högljudd kritik. De har nämligen överskridit den tysta, smala gräns som går mellan att "snällt" och tyst utnyttja miljarders djur och att "dumt" utnyttja ett fåtal av dem. Detta hotar hela kött-, ägg- och mjölkbranschen samt även allmänheten, som alla gillar att verka och äta i det tysta; med en "moraliskt" mördad biffstek på tallriken!

Frågan är om reportage angående icke-mänskliga djur överhuvudtaget kunde vara på ett annat sätt? Minst 99 % av svenska befolkningen har någon gång direkt eller indirekt utnyttjat, förtryckt och orsakat icke- mänskliga djur lidande; och de flesta fortsätter göra det även fast de har blivit upplysta om varför det är fel! Ätandet av djurkroppar, djurmjölk, djurägg och gelatininkapslade mediciner; tvättandet med djurtestade djurtvålar; draperandet i djurhudar och silkeshalsdukar; sovandet undet duntäcket; besöket på cirkusen, djurparken och all s.k. "hästsport"; godkännandet av djurförsök och jakt etc; alla är de exempel på djurförtryck. Varför skulle journalistkåren m.fl. vara annorlunda? Skulle vi utsätta individer från vår egen art för bara en bråkdel av vad vi utsätter andra arter för så skulle vi sättas i fängelse. Vi skulle bli fördömda just som "djur", "odjur", "bestar" och "svin" etc.

Poängen jag vill göra är att: det är ju lika moraliskt irrelevant och godtyckligt att utöva förtryck mot en annan individ bara för att han/hon råkar tillhöra "fel" art som att hon/han tillhör fel kön eller ras! Rasism och sexism är ju kända och uppmärksammade begrepp i dagens Sverige; speciesism, artegoism eller artförtryck är det inte. Detta är något jag skulle vilja se en ändring på! Vilka större massmedia i dag skulle ex.vis ta in ett reportage om de nazistiska koncentrationslägren skriven av en rasistisk reporter? Men man skickar utan att blinka ut en djurförtryckare att skriva om djurförtryck? Hur kan en journalist som ätit en frukost bestående av en macka med smör & prickig-korv, kaffe med mjölk, ett hårdkokt ägg och lite yoghurt överhuvutaget ha en rimlig chans att lyfta sig själv i sitt speciesistiska hår och se lidandet ur det verkliga offrets synvinkel?????

Inte Galna Ko Sjukan i sig själv utan reaktionerna på den, har fått mig att fundera på vad ord som "civilisation", "utveckling", "kultur" eller "empati" betyder i vårt västerländska samhälle! Rädslan och paniken hos människor inför det "förorenade" döda djurköttet står ju i inga proportioner till hur rädda folk (läs: köttätare) borde vara för det "rena och vanliga döda djurköttet"! Välfärdssjukdomarna har ju tagit och tar alltjämt mångdubbelt så många liv som Creutzfeld-Jacob Disease (CJD) - den eventuellt mänskliga formen av BSE - tar. Dessa ofta fettrelaterade sjukdomar har ju sin grund i just vårt karnivoriska slukande av "friska" ruttnande likdelar från grisar, kor, fiskar, älgar, får etc och deras s.k. "biprodukter" mjölk och ägg etc. Vi väljer själva att bli sjuka! Ätandet av allt kött, ägg och mjölk från icke-mänskliga djur är alltså farligt för det mänskliga djuret!

Ett köttstycke från en mördad ko, en kyckling, ett lamm, en fisk eller en gris etc. kan idag innehålla allt från tillväxthormoner, könshormoner, antibiotika och rester av bekämpningsmedel till BSE. Dessa ger upphov till en mängd sjukdomar hos människan: bröstcancer, äggstockscancer, livmodershalscancer, prostata- och testikelcancer, trötthet, depression, avsaknad av sexualdrift, testikelförtvining, impotens och förstorning av brösten. Att för stor och ihärdig användning av antibiotika ger upphov till resistenta superbakterier är också det ett skrämmande faktum.

Forskning har visat att veganer** har mindre benägenhet för fettma, hjärtinfarkter, tjocktarmsstörningar, benskörhet, gikt, ledinflammation, blindtarmsinflammation, halsfluss, hemmorojder och åderbråck än vad karnivorer har. 1987 rapporterade den första internationella kongressen om vegetarisk näringslära att veganer lider mindre av alla kroniska västerländska sjukdomar som: hjärtsjukdomar, cancer, högt blodtryck, gallsten, njursten och diabetes.

Det har uppskattats att 90% av världens befolkning saknar det enzym som gör det möjligt att spjälka mjölksockret (laktosen). Symptomen om man ändå dricker komjölk är diarré, uppsvälldhet, gaser, buksmärtor och benskörhet. Intolerans mot mjölk är den vanligaste av alla matallergier med symptom som astma, eksem, hudutslag, kroniska näs- och bihåleproblem, halsfluss, ulcerös kolit, tarmproblem, hyperaktivitet, depression, migrän och ledgånginflammation.

Och allt detta bara sett ur en direkt artegoisiskt, människocentrerad och hälsoinriktad synvinkel - all moral satt å sidan - dvs. inom ramen för den moderna djupa utnyttjande-attityden gentemot resten av djurriket på jorden; något jag benämner Köttparadigmet eller Köttkulturen. "Köttet" är nämligen själva sinnebilden av djurförtrycket. Den, i detta sammanhang oerhört betydelsefulla, australiensiske filosofen Peter Singer säger i, 1900-talets viktigaste bok, "Djurens Frigörelse": De flesta människor, särskilt de som kommer från stads- eller förortsmiljö, kommer i direkt kontakt med djuren främst vid måltiderna: Vi äter djuren. I detta enkla faktum ligger nyckeln till våra attityder mot andra djur. Här finns också nyckeln till vad var och en av oss kan göra för att ändra dessa attityder. Bruket och missbruket av djur som föds upp till föda överstiger, rent kvantitativt, varje annan form av missförhållande.

Hur yttrar sig då denna Köttkultur som arten människa skapat? För det första handlar det om människans syn på sig själv som varande ett djur eller inte? Ibland - ofta beroende på situation - legitimerar nämligen karnivoren sitt förtryck genom att hänvisa till att andra djur (karnivorer) ju också äter dött djurkött; ergo: kan djuret människan göra det också! Ofta inser dock inte karnivoren att han/hon har valt att ta just ett rovdjur till förebild; karnivoren vill heller ofta inte befatta sig med alla rovdjurets beteenden t.ex. dödande och styckande; och slutligen, en människa kan faktiskt även välja att ta ett djur som är herbivor (växtätare) som förebild!

Det är också i denna grupp man hittar de som hävdar att det är naturligt för människor att äta djurkött. Vad "naturligt" innebär kan ju diskuteras länge och väl, men ser man t.ex. på människans fysiologi så är den, liksom våra närmsta släktingar de stora apornas, uppbyggd för vegetabilisk föda. Våran hud, tänder, mage och inälvor, längden på vårt matsmältningsystem, sammansättningen av vår saliv, magsyra och urin etc. är alla typiska för en vegan/herbivor. Tar man sedan bort våra redskap och vapen så blir det hela ganska uppenbart! Föreställ er hur ni skulle springa fram till en ko eller tjur, hoppa upp på ryggen, öppna munnen, och försöka bita den i låret. Med de trubbiga tänderna i den lilla munnen skulle ni varken kunna bita igenom huden eller den seniga råa muskeln! Jämför detta med den lätthet med vilken ni samlar ihop och äter råa grönsaker och frukter. Vad sedan gäller "naturligheten" med mjölkdrickning, så kan ju konstateras att människan är det enda djuret på jorden som dricker mjölken från andra arter - desutom upp i vuxen ålder.

Vanligare, men ofta inte lika uttalat, är dock att karnivoren tvärtom ibland anser sig vara "inte utav denna världen"; en person med "själ", en "andlig" "över-naturlig" varelse; en person som ser ned både på sitt eget kött och andras. Här ligger också fröet till så till synes vitt skilda förtryck som sexism, speciesism och rasism m.fl. Alltså vi har Köttkulturens vite riddare, Mannen som både bokstavligen och formligen slukar kött av annat kön, art eller ras! Dom är inte som oss, vi är inte som dom!

Har ni förresten reflekterat över hur utomjordlingarna (också oftast av hankön) i nästan alla Science Fiction filmer bemöts med vapen? Om de kom hit i morgon och ej talade flytande engelska så skulle vi säkert spärra in dem i Alien-fabriker för att sedan äta upp dem! Eller ponera det motsatta scenariot: de mäktiga sjubenta Kjghhogrerna skulle vilja äta upp oss! Vi skulle skicka fram våra bästa moralfilosofer och låta dem lägga ut vår humana/humanistiska/människocentrerade/artegoistiska etik. Är det någon som på allvar tror att de, efter att ha sett vår behandling av "annorlunda" - dvs. icke-mänskliga - varelser här på jorden, då ens skulle bemöda sig att lyssna på oss? Denna artegoism verkar alltså även i ett kosmiskt - om än hypotetiskt - perspektiv. Människan är ju vår planets "herrar".

Denna klyfta går rakt igenom hela det västerländska samhället. Vi har unika arter, kulturer och individer här på jorden som vi gör vårt bästa för att utrota, samtidigt som miljarder med pengar läggs ned på att leta "intelligent" liv i universum? Folk av annan hudfärg anses exotiska, oförstörda och vilt naturliga i sina "ursprungsländer", men om de hamnar här i "civilisationen" blir de plötsligt invandrare, "svartskallar" och allmänt "djuriska". Kvinnor föder en till denna värld, de är systrar och fruar; de görs till madonnor som blir satta på piedestal; samtidigt som deras kroppar är till salu på gator, filmer, tidningar och affischer; ett helt kön blir förtryckta som "köttsliga" "horor". Allt som ett resultat av vår patriarkala kulturs efterfrågan på tillgängliga underordnade kroppar ("köttmarknad") - något som även kvinnor införlivar i sitt sökande efter självförverkligande. Synen på de icke-mänskliga djuren är om möjligt ännu mera dubbel. Å ena sidan vill vi gärna se dem som söta husdjur, mysiga pandor, trygga kossor och vilda vargar (aldrig: "fria" vargar), samtidigt som vi å den andra sidan gladeligen äter dem, testar kemikalier på dem, gör kläder av dem, samt skrattar och ryser åt dem på cirkus, zoo och tjurfäktning etc. (som TV4:s dokumentär "Heliga kor och marinerade katter" (15/4 -96) åskådliggjorde på ett bra sätt).

Människans önskedröm om den "lyckliga skinkan" är träffande beskriven i amerikanen Al Capps gamla tecknade serie Knallhatten från 30-talet. En okänd figur dyker plötsligt upp i den trygga lilla idyllen och hotar hela den kapitalistiska mjölk-, kött- och äggindustrin. Det är inte en prion (som kanske är fallet med BSE) utan en gnurgla. Gnurglorna är små kägel- barbapappa-liknande varelser som uppfyller alla krav man kan ha på ett icke-mänskligt djur: de är söta, roliga och ytterst välvilliga; som tankeläsare känner de av om man är törstig eller hungrig, och vips har de producerat mjölk (i flaskor), smör (i paket) och ägg; är man ordentligt hungrig så dör de bara med ett leende, så har man en färdig, god, greppvänlig och benfri skinka; av skinnet får man underbart läder; ögonen blir till knappar och morrhåren till tandpetare; dessutom förökar de sig med en enorm hastighet! Inte undra på att de måste utrotas! Perfekta att utnyttja för flertalet människor men inte för dem som utnyttjar just flertalet människor. Gnurglorna var ju gratis...

Även om man inte ser det uppenbart idiotiska i att behandla andra individer som saker för vårt godtyckliga nöjes skull - speciellt med tanke på att det idag finns så mycket kunskap om icke-mänskliga djurs beteenden och språk - så finns det andra skäl till att ändra levnadsvanor. - - "Djurfabriker" och s.k. "animalieproduktion" står för enorma föroreningar av vattendrag, mark, skog och luft! Från försurning och växthuseffekt via avföring, till regnskogsavverkning för "köttdjursproduktion", jorderosion, och giftutsläpp från lädergarverier och "djurfabriker". - Energislöseriet av fossila bränslen och vatten. Det åtgår 78 kalorier av fossilt bränsle för att "producera" 1 kalorie av biff; 36 för 1 kalorie av mjölk; och 2 för 1 kalorie av sojabönsprotein. För odlingen av 1 kg vete åtgår det 550 liter vatten ; för 1 kg kött behövs 55 000 liter. Den enorma underjordiska sjön Ogalalla Aquifer (en resurs som liksom kol och olja behövt miljoner år på sig att bildas) håller på att förbrukas p.g.a. "köttproduktionen". - Att låta vegetabilier passera via "destinationsuppfödda"*** icke- mänskliga djur är ett otroligt ineffektivt sätt att föda världens snabbt växande population av människodjur; växföda skapar 10-20 gånger så mycket protein per hektar som animalisk föda. Samtidigt som 15 miljoner människobarn årligen dör av undernäring i världen och 500 miljoner människor är allvarligt undernärda. Francis Moore Lappé, författare till den föredömliga boken "Diet for a Small Planet", kallar sådan uppfödning för "en omvänd proteinfabrik."

Att ens använda den kunskap som finns, både om BSE och om näringslära, är en tveeggad känsla; ty både den och annan kunskap i vårt västerländska samhälle måste för att räknas som vederhäftig och "riktigt vetenskaplig" ha framkommit ur plågsamma experiment på icke- mänskliga djur! Både forskningen som visat på att de flesta arter kan ådra sig BSE samt den senaste teorin om kvalster, som varande den smittbärande agenten, bygger på att oskyldiga och omedvetna individer avsiktligt blivit injicerade med en dödsbringande sjukdom. Vad säger Helsingforsdeklarationen om detta? Kom inte den till just för att förhindra "nazistisk" forskning; dvs. experiment på individer som ej själva medgivit - eller varit oförmögen att medge - sin tillåtelse till detta! Då var det utvecklingsstörda och "efterblivna" som var de "vetenskapliga" offren, nu är det de icke-mänskliga djuren; på 50 år verkar ingenting ha förändrats i forskningssamhällets credo: ändamålet helgar medlen! Människoarten verkar lida av en sådan mental osäkerhet att vi knappt tror oss kunna existera utan att det först testas på råttor.

Samma svårighet gäller för användandet av språket. Det är helt infekterat och genomsyrat av förtryck. Man får, som ni redan märkt, sätta citationstecken på var och varannat ord för att överhuvudtaget begripligt - men ändå inte undergivet accepterande - kunna kommunicera med er: köttkulturens drogmissbrukare. Djur benämns oftast med ett "det", vilket anspelar på icke-levande saker: "villebrådet", "viltet" eller "köttet". För att tala med den amerikanska feministen Beverly Harrison: "We have no language that is free ot the power dualisms of domination." (Översättning till svenska skulle bara ytterligare, paradoxalt nog, understryka hennes tes, då "domination" vanligvis brukar översättas med "herravälde").

Stora pengar läggs ned på på att lösa nya "spektakulära", och akademiskt meriterande, epidemisjukdomar samt självförvållade välfärdssjukdomar, som i ett internationellt och "interartiellt" perspektiv drabbar väldigt få individer! Samtidigt som miljoner individer i världen dör av brist på vatten eller av hunger. Orsakerna och alltså även lösningarna till många av dessa s.k. "problem" är ju av politisk och moralisk art, inte medicinsk. Den omoraliska s.k. "djurhållning" som gett upphov till BSE - och andra sjukdomar - försöker det västerländska vetenskapssamhället bota genom att plåga ytterligare några djur! Man försöker släcka elden med bensin?

Som avståndstagare av allt djurförtryck får man ofta höra: vad skall man göra med alla kossorna då om man slutar äta upp dem? När man nu tragiskt nog har bestämt att 4 miljoner kossor skall mördas, utan rättegång givetvis, är inte detta då en jättechans att börja om på nytt med ett ekologiskt hållbart icke förtryckande odlande av vegetabilier i jorden i stället; ett riktigt "jordbruk" istället för det "mordbruk" av gödande och dödande som hitintills har förevarit?

Det finns alltså alla skäl att låta bli att plåga och styckmörda andra djur: djuretiska, hälsomässiga, ekologiska, sociala, världsekonomiska etc. Men bara två skäl att fortsätta som förut: profit och blodsmak. Köp grönsaker och frukt istället nästa gång du går och handlar, och gör något gott; både för dig och de andra djuren!

*Bovine = nötkreatur, Spongiform = svampformad, Encephalopathy = hjärnhinneinflammation.
** Veganer eller totalvegetarianer är djur som lever på ett sådant sätt att man ej förtrycker andra djur! Då vissa vegetarianer äter "växter" såsom: fiskkött, skaldjurskött, hönsägg, bihonung samt ost, smör och mjölk från kor samt utnyttjar djur på andra sätt; så kan det vara bra med en distinktion.
*** "Destinationsuppfödning" är ett fruktansvärt förnedrande och tabubelagt begrepp som används mest för att benämna individer vars liv är "lagligen" bestämt av vår art att bli utsatta för tortyrexperiment i "vetenskapens" namn. "De skulle ej ha funnits annars", säger försvararna cyniskt. Begreppet borde dock även användas för den hållning vi har till alla djur som vi anser sakna egenvärde och betraktar som medel för vårt godtycke! Vår arts uppfödning av andra djur för alla ändamål överhuvutaget är ju förkastlig! Från "sällskapsdjur" till "pälsdjur" och "köttdjur" etc.