Djurens rättigheter - ett ställningstagande

De andra djur som vi människor äter, använder i forskning, jagar och exploaterar på olika sätt, har egna liv som är viktiga för dem oavsett deras nytta för oss. De finns inte bara i världen, de är också medvetna om den. Vad som händer dem har betydelse för dem. Var och en har ett liv som kan vara bättre eller sämre för den som lever det.

Det livet inkluderar en mängd av biologiska, individuella och sociala behov. Tillfredsställandet av dessa behov är en källa till lust; brist på tillfredsställelse av dem är en källa till smärta. På detta grundläggande sätt är de icke-mänskliga djuren i till exempel laboratorier och i lantbruket lika människor. Just därför bör vår hantering och våra relationer till dem erkänna samma fundamentala moraliska principer som de vi omfattar när det gäller människor.

På den djupaste nivån är mänsklig etik baserad på individens värde: Det moraliska värdet hos vilken människa som helst får inte mätas i hur användbar den personen är för att förverkliga andra människors intressen. Att använda människor på ett sådant sätt, att inte respektera deras oberoende värde, är att bryta mot det mest grundläggande i de mänskliga rättigheterna: varje persons rättighet att bli behandlad med respekt.

Filosofin om djurens rättigheter kräver endast att logik respekteras. Varje argument som på ett plausibelt sätt kan förklara människors oberoende värde inbegriper att andra djur har detta värde, och det jämlikt. Varje hållbart argument som förklarar människors rätt att bli behandlade med respekt inbegriper också att andra djur har denna samma rätt, och dessutom har det jämlikt.

Det är därför sant att kvinnor inte existerar för att tjäna män, svarta inte för att tjäna vita, fattiga inte för att tjäna rika eller svaga för att tjäna starka. Filosofin om djurens rättigheter inte bara accepterar dessa sanningar, den hävdar och kan logiskt motivera dem. Men denna filosofi går ännu längre. Genom att hävda och logiskt motivera andra djurs oberoende värde och rättigheter, ger denna filosofi vetenskapligt underbyggda och moraliskt opartiska skäl för att förneka att dessa djur skulle existera endast för vår skull.

När denna sanning en gång erkänts är det lätt att förstå varför filosofin om djurens rättigheter är kompromisslös i sin reaktion på varje orättvisa som andra djur utsätts för. Det är till exempel inte större och renare burar som rättvisan kräver för djuren i laboratorierna, utan tomma burar; inte "traditionell" djurhållning inom lantbruket, utan ett totalt stopp för all kommersiell handel med döda djurs kroppar; inte "mer humanitär jakt", utan ett totalt stopp för dessa barbariska sedvänjor.

När en orättvisa är total, måste man gå emot den lika totalt. Det var inte "reformerat" slaveri som rättvisan krävde, inte "reformerat" barnarbete, inte "reformerat" förtryck av kvinnor. Att endast reformera total orättvisa är att förlänga orättvisa.

Filosofin om djurens rättigheter kräver samma svar som tidigare politiska frihetsrörelser - avskaffande - på den orättfärdiga exploateringen av andra djur. Det är den orättfärdiga exploateringen i sig som måste upphöra, oavsett om det är på en gård, i ett laboratorium eller i vildmarken. Filosofin om djurens rättigheter kräver inte mer, men kommer inte heller att vara nöjd med det mindre.

10 argument för djurens rättigheter med förklaringar

1. Filosofin om djurens rättigheter är rationell.

Det är inte rationellt att diskriminera godtyckligt. Diskriminering mot icke-mänskliga djur är godtycklig. Det är fel att behandla svagare människor, speciellt dem som har bristande intelligens, som "medel" eller "förnybar resurs" eller "modeller" eller "varor".

Det kan därför inte vara rätt att behandla andra djur som om de vore "redskap", "modeller" och liknande när deras psyken är lika rikt rustade som dessa människors - eller rikare.

Att inte dra denna slutsats är irrationellt.

2. Filosofin om djurens rättigheter är vetenskaplig.

Filosofin om djurens rättigheter respekterar vår bästa vetenskap i allmänhet och evolutionär biologi i synnerhet. Den senare lär, med Darwins ord, att människor skiljer sig från många andra djur "i grad, inte i sort".

Det är uppenbart att de djur som används i laboratorier, föds upp för att bli mat och som jagas för nöjes skull eller för profitens, är oss psykologiskt närstående. Detta är inte fantasier utan fakta, bevisat av vetenskapen.

3. Filosofin om djurens rättigheter är fördomsfri.

Rasister är sådana människor som anser att medlemmarna av deras ras är överlägsna medlemmar av andra raser helt enkelt därför att de tillhör deras egen ("överlägsna") ras. Sexister anser att medlemmar av deras eget kön är överlägsna medlemmar av det andra könet helt enkelt därför att de tillhör deras eget ("överlägsna") kön. Både rasism och sexism är föreställningar av oacceptabel trångsynthet. Det finns inget "överlägset" eller "underlägset" hos kön eller ras. Rasmässiga eller könsmässiga skillnader är biologiska, inte moraliska skillnader.

Samma sak gäller artpartiskhet (artism) - den syn som innebär att medlemmar av Homo sapiens är överlägsna medlemmar av varje annan art helt enkelt därför att människor tillhör ens egen ("överlägsna") art. Det finns inga "överlägsna" arter. Att tro det är att vara lika fördomsfull som rasister och sexister.

4. Filosofin om djurens rättigheter är rättvis.

Rättvisa är etikens högsta princip. Vi bör inte begå eller tillåta orättvisa för att uppnå ett gott mål, inte överträda en minoritets rättigheter till fördel för en majoritet. Slaveriet tillät detta. Barnarbetet tillät detta. Men inte filosofin om djurens rättigheter, vars högsta princip är rättvisans princip. Ingen har rätt att dra fördel av att ha kränkt någon annans rättigheter, oavsett om den "andra" är en människa eller ett annat djur.

5. Filosofin om djurens rättigheter bygger på medkänsla.

Ett fullvärdigt liv kräver känslor av empati och sympati - i ett ord, medkänsla - för orättvisans offer, oberoende av om offren är människor eller andra djur.

Filosofin om djurens rättigheter kräver medkänsla, och accepterandet av den skapar också ett framväxande av medkänsla.

Denna filosofi är, med Abraham Lincolns ord, "den fullvärdiga människans väg".

6. Filosofin om djurens rättigheter är osjälvisk.

Filosofin om djurens rättigheter kräver engagemang för de svaga och sårbara - de som, vare sig de är människor eller andra djur, saknar förmåga att tala och försvara sig själva, och som är i behov av skydd mot allsköns girighet och känslolöshet.

Denna filosofi förutsätter detta engagemang, inte för att det är i vårt eget intresse, utan därför att det är rätt. Denna filosofi och accepterandet av den befrämjar framväxandet av osjälviskhet.

7. Filosofin om djurens rättigheter är självförverkligande.

Alla de stora traditionerna inom etiken, såväl religiösa som icke-religiösa, betonar vikten av fyra ting: kunskap, rättvisa, medkänsla och autonomi.

Filosofin om djurens rättigheter är inget undantag. Denna filosofi lär att våra val bör baseras på kunskap, att de bör ge uttryck för medkänsla och rättvisa och att de ska vara frivilligt fattade.

Det är inte lätt att skaffa sig dessa dygder eller att kontrollera de mänskliga tendenserna till girighet och likgiltighet. Men ett fullvärdigt mänskligt liv är omöjligt utan dem. Filosofin om djurens rättigheter uppmanar till, och accepterandet av den, uppfostrar till självförverkligande.

8. Filosofin om djurens rättigheter är socialt progressiv.

Det största hindret för det mänskliga samhällets blomstrande är människans exploatering av andra djur. Detta är sant när det gäller ohälsosam kost, det vanemässiga beroendet av "heldjursmodeller" i forskning och med de andra uttrycken som djurexploateringen tar sig.

Det är inte mindre sant i till exempel utbildning och reklam, som avtrubbar det mänskliga psyket för vad förnuftet, opartiskheten, medkänslan och rättvisan kräver. På alla dessa vis (och många fler) befinner sig nationerna i ett outvecklat stadium, eftersom de brister i att tillfredsställa sina medlemmars egentliga intressen.

9. Filosofin om djurens rättigheter är miljömedveten.

Den stora orsaken till miljöförstöring, inklusive växthuseffekten, vattenföroreningar och all slags erosion kan spåras tillbaka till exploateringen av djur.

Detta mönster utmärker hela det breda spektrat av miljöproblem, från surt regn och dumpning av gifter i haven, till luftföroreningar och förstörelse av naturområden.

I alla dessa fall skulle åtgärder för att skydda de berörda djuren (som ju är de första att lida och dö av miljöförstöringen) även innebära skydd av hela jorden.

10. Filosofin om djurens rättigheter är fredsälskande.

Ett fundamentalt krav som filosofin om djurens rättigheter ställer är att människor och andra djur ska behandlas med respekt. Att praktisera detta innebär att vi inte skadar någon bara för att vi själva eller andra kan vinna på det.

Denna filosofi är således total motståndare till militär aggression. Det är en fredsfilosofi. Men det är en filosofi som utvidgar kravet på fred bortom gränserna för vår art. Ett krig utkämpas nämligen varje dag mot oräkneliga miljoner icke-mänskliga djur.

Att verkligen stå för fred innebär att man kraftfullt tar ställning mot artpartiskhet (artism). Det är uttryck för önsketänkande att tro att det kan bli "fred i världen" om vi misslyckas med att skapa fred i våra relationer till andra djur.